I have been judged

ooo vilket långt blogg uppehåll det blev nu.. delvis är det ju såklart pga av att jag varit lite internationell förra veckan och vågade ta steget ut utanför sveriges trygga gränser.

har väl typ 1 miljard grejer att berätta, men håller mig kort och tar upp det som tynger mig mest.

torsdag förra veckan:
börjar dagen med att äta asäcklig fransk gröt.. har trotts detta gott mod då det snöat hela onsdagen och nu på torsdagsmorgonen är strålande vackert med klarblå himmel.

går ner i källaren och spänner på mina snowboardboots och travar ut till mötesplatsen för att möta upp med mina vackra engelska damer som är i samma grupp (ja helt otroligt... två engelska tjejer i gruppen, och båda ser bra ut! trodde inte engelska tjejer hade gener att vara snygga)

vi träffas och kommer fram till att vi ska åka offpist hela dagen, vår störtcoola franska guide springer därför in och hämtar lavinutrustning och 2 andra expert guider ansluter sig till gruppen.

åker så långt upp vi kan komma i systemet och börjar sedan hajka iväg längs en bergskamm. Ska inte gå in närmare på åkningen då jag inte riktigt kan beskriva hur den var.. men det var orgasmiskt bra! bästa åken jag gjort i hela mitt liv.

börjar bli modigare och modigare ju längre in i bergsmassivet vi hajkar. Jag ser också själva snöpulsandet som exellent maraton träning och pinnar därför på lite extra och får rejält mkt mer höjd än de andra i gruppen. lägga en linje helt solokvist uppe från en helt orörd bergstopp.. man kan bli religös för mindre.

börjar hoppa på stenar och har helt ofantligt kul. Nu börjar vi komma neddåt dalen och klockan börjar närma sig lunchtid. Solen gassar på och på bara några meters fallhöjd ändras löspudret till tung kramsnö.

ca 50 meter kvar ner till de nedersta liftarna så hoppar jag på en puckel, snedställer brädan och tänker slidea på snön som jag gjort så många gånger innan högre upp på berget.. Men nu tvärhugger brädan istället in i kramsnön och jag står på näsan frammåt och tumlar ner för backen.. Egentligen ingen fara med detta då jag ramlat många gånger innan, men mitt i fallet så vrider sig överkroppen åt ett håll och brädan åt det andra och samtidigt drar jag i vänster knä hårt i en isfläck. Det gör fruktansvärt ont coh jag ligger och kvider i 5-10 minuter utan att kunna röra benet.

men efter ett tag avtar smärtan och jag kan resa mig upp och ta mig ner för egen maskin. meter för meter så släpper smärtan och jag kan till o med ta mig genom half-pipen utan att det känns märkbart. Lycklig över att det inte var värre så kommer jag ner till byn och tar av bindningen på ena foten för att kunna trycka ifrån och skatea frammåt..

Tusen nålar hugger till i knät och jag faller ihop i en liten skakande hög på marken!

Det var slutet på min skidresa.

Idag, en vecka senare har jag varit hos doktorn och röntgat. Det är fortfarande svullet och värker när jag gör "roterande" rörelser med knät. Röntgen kommer troligen/förhoppningsvis inte visa nått då den bara visar skellet skador.. men om det inte blir bättre inom ett par dagar så ska jag komma tillbaka på magnetröntgen för att kolla så det inte är mjukdelsskador..

jag har blivit ordinerad lättare promenader fram tills dess.. håller tummarna att jag blir bättre.. om inte så är det nog bye bye till maraton äventyret....

58 dagar kvar.