The Beach

Precis läst klart the beach , Det gjordes en film på den med Leonardo LoverBoy DiCaprio i huvudrollen för ett tag sen (år 2000 närmare bestämt). Inte sett filmen, men det sägs att den ska vara rätt kass.

Boken är ett riktigt känslomonster och passar mig perfekt :P "hjälten" är en backpacker i Thailand som filosoferar om precis allting, kategoriserar våldsamt människor och drar förhastade slutsatser på små ansiktsuttryck som han tycker sig uppfatta.

här är ett litet favourit avsnitt som jag kunde relatera mkt till, Richard (huvudpersonen) ligger i en sovsal med en massa andra tjommar, varje natt brukar de leka en lek från serien Waltons, när varje avsnitt slutar så ser man huset utifrån o så hör man alla säga gonatt till varandra. Berättaren i Waltons är en kille som kallas John-Boy. Nu känner Richard sig tillräckligt hemma på stranden för att våga börja leken

'Night John-Boy.'
Silence... Panic.
Had I said it loud enough? Was there a rule of etiquette that I hadn't picked up? Getting the necklace had given me the curage, but maybe only group leaders were allowed to start it of, or people who'd been at the beach more than twelve months...
My heart began to pound. Sweat sprung. 'Well, that's it,' I thought to myself. 'It's all over. I'll leave tomorrow morning before dawn. I'll just have to swim the twenty miles back to Ko Samui, and I'll probably be eaten by sharks, but that's OK. I deserve it.

Sen fortsatte som tur var gonatt-kedjan o han kunde slappna av.

Han röker braj som faan och alla relationer o intriger blir tillslut för mycket vilket leder till att han blir komplett galen. Strand livet blir också mer o mer mackabert och når sin topp med lite härligt lemläsning o halshuggning :)

all in all, en mycket trevlig bok.